Jag heter Massoud, och tillsammans med min fru Parvin har vi levt som papperslösa flyktingar i Sverige sedan vi flydde från Iran för några år sedan. Vår resa hit var driven av hoppet om ett tryggare liv, fria från rädslan som färgade vår vardag hemma. Men livet i skuggorna här i Sverige har medfört sin egen uppsättning av prövningar och utmaningar, varav ingen har varit enkel att hantera.
Att leva som papperslös innebär att varje dag är osäker. Vi har kämpat för att hitta stabilt boende, att få arbeten som inte kräver dokumentation och att leva i ständig rädsla för att bli upptäckta och deporterade. Vi har blivit mästare på att navigera i samhället osedda, att anpassa oss och att finna glädje i de små ögonblicken av fred och samhörighet vi kan skapa tillsammans.
Men nu står vi inför vad som kanske är vår största utmaning hittills: Parvin är gravid. Nyheten om vår väntade familjemedlem har fyllt oss med en blandning av oändlig glädje och djup oro. Glädjen över att bli föräldrar, att välkomna ett nytt liv till världen, blandas med den skrämmande verkligheten av vår situation. Hur ska vi kunna ge vårt barn det skydd och den stabilitet som varje barn förtjänar?
Tillgången till sjukvård har alltid varit en utmaning för oss, men nu när Parvin behöver regelbunden vård känns denna utmaning överväldigande. Vi är rädda att söka hjälp, rädda att vår status ska avslöjas vilket skulle kunna riskera inte bara vår framtid utan även vårt ofödda barns.
Trots dessa rädslor har vi beslutat att vi måste göra allt vi kan för att säkerställa att Parvin och vårt barn får den vård de behöver. Vi har nått ut till nätverk och organisationer som stödjer papperslösa, och vi har mötts av oväntade nivåer av stöd och medkänsla. Det finns människor som arbetar hårt för att se till att alla, oavsett deras juridiska status, har tillgång till grundläggande mänskliga rättigheter som hälso- och sjukvård.
Vår situation är långt ifrån enkel, och framtiden är osäker. Men vetskapen om att vi snart kommer att vara en familj ger oss ny styrka och beslutsamhet. Vi drömmer om en dag då vi kan leva öppet, utan rädsla, och ge vårt barn en framtid fylld med möjligheter. Fram till dess kommer vi att kämpa, för vår familjs skull och för ett liv värdigt den kärlek och lycka detta nya liv redan har gett oss.
Vår berättelse är en blandning av kamp och hopp, en påminnelse om att även i de mörkaste stunderna finns det ljus att hitta. För oss är detta ljus vårt kommande barn, en symbol för nya början och hoppet om en bättre framtid.