Vårduppropet är en reaktion på den pågående krisen inom sjukvården, en kris som blivit alltmer synlig och akut i kölvattnet av coronapandemin. Initiativet, som drivs av sjukvårdspersonal och stöds av ett växande antal människor både inom och utanför sjukvårdssektorn, belyser djupgående problem och utmaningar som sjukvården står inför. Dessa problem inkluderar allt från inställda operationer och en ökande vårdskuld till en personalstyrka som är nära utbrändhet.
Bakgrund till uppropet
Initiativet till vårduppropet kommer som en direkt reaktion på de sparkrav och massvarsel som införts i Region Stockholm, vilka initiativtagarna menar har förvärrat en redan pressad situation. Laura Björnström, en av initiativtagarna, påpekar att sjukvården redan innan pandemin befann sig i en svår situation, och att de nuvarande åtgärderna från regionens sida inte är tillräckliga för att hantera konsekvenserna av pandemin. Det är en situation som inte bara riskerar patienternas hälsa och säkerhet utan även personalens välbefinnande och arbetsförhållanden.
Krav från vårduppropet
Vårduppropet kräver ett omedelbart tillbakadragande av sparkraven, med argumentet att det är omöjligt att lösa vårdskulden utan att först säkerställa att sjukvården har tillräckliga resurser och personal för att kunna utföra sitt arbete effektivt. Uppropet efterlyser också tydliga åtgärder för att skydda och stödja sjukvårdspersonalen som har varit i frontlinjen under pandemin, och som nu står inför ökade arbetsbelastningar och stress.
Regionens svar
I respons till vårduppropet, uttalar Anna Starbrink, hälso- och sjukvårdsregionråd i Region Stockholm, att det finns en medvetenhet om den skuld som byggts upp och att planering för att beta av denna skuld pågår. Hon nämner att det finns områden inom vården, som tandvård och öppen specialistvård, där det kan vara lättare att komma ikapp. Samtidigt erkänner hon att det inte finns någon överkapacitet i sjukhusens slutenvård eller i primärvården, vilket understryker behovet av att se över och eventuellt förändra vissa uppdrag för att bättre hantera situationen.
Sammanfattning
Vårduppropet i Stockholm belyser en kritisk situation inom sjukvården som kräver omedelbara och konkreta åtgärder. Det handlar inte bara om att hantera en temporär vårdskuld utan om att adressera grundläggande brister i systemet som har blivit alltmer uppenbara under pandemin. För att säkerställa en hållbar och funktionell sjukvård framöver är det nödvändigt att lyssna till sjukvårdspersonalens röst och vidta åtgärder som stärker sjukvårdens kapacitet och personalens arbetsvillkor.